abc

HTTP/1.1 200 OK Date: Sun, 01 Mar 2009 07:58:40 GMT Server: Apache/1.2.4 Last-Modified: Fri, 11 Jun 2004 17:13:54 GMT ETag: "15af03-20f3-40c9e852" Content-Length: 8435 Accept-Ranges: bytes Connection: close Content-Type: text/html abc

ABC-notskrift är ett enkelt sätt att notera musik med utnyttjande av ett speciellt kodsystem som utvecklats av Chris Walshaw m.fl. för att användas tillsammans med ett antal musikprogram för att ta fram notskrift, midiversioner mm. Här presenteras de viktigaste grunderna för abc-koden; mer utförliga beskrivningar (på engelska) finns länkade till The ABC Home Page http://www.gre.ac.uk/~c.walshaw/abc/
(samtliga exempel nedan är framtagna med abc2win)

Tillbaka till Låtkatalogen
Tillbaka till hemsidan

Vi börjar med ett exempel - Äppelbo gånglåt

Vad innehåller detta exempel?

-Först finner vi fyra rader med information, inledda med bokstavsrubriker. Detta utgör informationsfälten.

T: betyder namnet eller titeln på låten
M: betyder meter eller taktart
L: betyder enhetsnotvärde, som bestämmer de enskilda notvärdena; i detta fall 1/16
K: betyder tonart, här G-dur

- Sedan följer fyra rader med bokstavsgrupper, avdelade med taktstreck |. Dessa bokstäver anger toner och notvärden i låten.

Tonhöjd
Tonen i skalan anges med en enkel bokstav: cdefgabc
OBS! anglosaxisk praxis gäller, dvs i stället för H skrivs i abcnotering B, medan tonen B (i skandinavisk/tysk praxis) skrivs som _B.
Den absoluta tonhöjden:
Tonerna i den "ettstrukna oktaven" skrivs C D E F G A B C
Tonerna i den "tvåstrukna oktaven" skrivs c d e f g a b c
Tonerna i den "trestrukna oktaven" skrivs c' d' e' f' g' a' b' c' (obs! en apostrof, inte ett accenttecken)
Tonerna i den "lilla oktaven" skrivs C, D, E, F, G, A, B, C,
Tonerna höjs med en oktav för varje apostrof omedelbart efter tonen (c'' d'' osv) resp. sänks med en oktav med ett komma omedelbart efter (C,, D,, osv)

Höjnings- och sänkningstecken ("kors och b:n")
Toner höjs med tecknet ^ omedelbart före tonens bokstav
Toner sänks med tecknet _ omedelbart före tonen
Återställningstecken skrivs med = omedelbart före tonen, och upphäver ett tidigare ^ eller _ .

Exempel:
Tvåstrukna fiss skrivs ^f
Lilla ass skrivs _A,
Ett återställt enstruket f skrivs =F

Notvärde
Varje tons längd anges med utgångspunkt i det på förhand givna enhetsnotvärdet, L.
L:1/4 anger sålunda ett enhetsnotvärde, en fjärdedel, och notlängderna bestäms utifrån detta.
c = en fjärdedelsnot med tonhöjden tvåstrukna c
c2 = en halvnot med tonhöjden tvåstrukna c, enhetsvärdet x 2
c3 = en punkterad halvnot med tonhöjden tvåstrukna c, enhetsvärdet x 3
c/2= en åttondel (halva enhetsvärdet)
c/4= en sextondel (en fjärdedels enhet)

Pauser
Pauser anges med z och följer i övrigt notvärdena när det gäller tidslängd:
z2 = en åttondelspaus om L:1/16
z/2= en fjärdedelspaus om L:1/2

Tonart
Tonarten anges i informationsfältet K: genom bokstavskod. För durtonarter räcker det med en enkel bokstav, för molltonarter tilläggs ett m (minor).
ex:
D-dur anges med K:D
D-moll anges med K:Dm
B-dur anges med K:Bb
H-moll anges med K:Bm

Taktart (meter)
Taktarten anges på traditionellt sätt i informationsfältet M:.
ex:
"Trefjärdedelstakt" anges med M:3/4

Tempo
Tempo anges med ett metronomtal för angivet notvärde
ex.
Q: 1/4=130

Trioler
Trioler skrivs
(3
med de tre tonerna omedelbart följande därpå
ex. (3AGF (3EFG

Kvintioler skrivs på motsvarande sätt
(5 = fem toner utförs under tidslängden av fyra toner

Punkterade notvärden
Punkterade noter kan noteras med tecknen > resp. < om de förekommer parvis med korta noter i rytmen 3:1 (t.ex. som en punkterad åttondel + en sextondel)

Exempel: a>b resp. a<b (detta kan också skrivas med a3/2b/2 resp. a/2b3/2)

Flaggor eller balkar
Hopskrivning av åttondels- och sextondelsnoter markerar att de förenas som en grupp med en balk, medan särskrivning (mellanslag mellan noterna) ger enskilda noter med flaggor.

Taktstreck och repristecken
återges på följande sätt:
| taktstreck
|] styckets slut (taktstreck + markerad linje)
|| dubbelt taktstreck
|: början på repris ("ny repris börjar här")
:| slut på repris ("ta om fr.o.m. |: och hit")
:: slut på en repris - start på nästa repris
Obs! att man skriver tecknen mellan två olika repriser som :: i abc-praxis, och inte som :||:

Bindebågar (legato, överbindning)
Legatobundna toner noteras med ( där bågen börjar och med ) vid bågens slut:
(Abcd)(Ab)cd
Överbindning (t ex över taktstreck) noteras med - :
AB-|B2 c4- cded

Förslag, ornamentik
Förslag noteras genom att sätta tonerna inom klamrar {} - dessa räknas då inte in som notvärden i takten:
{ef}e2
Tecknet ~ (kallas tilde) kan i abc-praxis användas för dubbelslag (irl. "roll") omedelbart före eller efter en ton~E2
Tecknet . omedelbart före en ton markerar staccato
Ex. (3.D.E.F (en triol med klart åtskilda toner)

Stråk
Nedstråk skrivs med ett v omedelbart före tonen, uppstråk med u
Ex. (3vA(uBc) (3vd(ucB) "jämt- eller Lapp Nils-trioler"

Ackord (harmonier)
Ackord i notbilden (dvs. harmonianalys) noteras med att sätta ackordnamnet inom citationstecken, t ex "Dm", "A7"
H-tonarter skrivs med B, medan B-tonarter skrivs med Bb - "H-moll"="Bm", "B-dur"="Bb"
"D"(AB)cd "A7"e2c2

Ackord ("dubbelgrepp")
I abc kan också flera samtidigt klingande toner av samma notlängd noteras genom att skriva dem inom klammer [ ]
Ex. [G,2B,2D2] - en G-durtreklang

Informationsfälten i abc (anges i följande ordning)

X: ordning (i en lista)

T: namn, titel

C: kompositör/upphovsman

S: källa - var har jag hittat låten?

B: bok - tryckt utgåva

O: ursprung(-sland)

A: ursprungsområde el. region

D: diskografi - återfinns på utgiven skiva

Z: transkription / uppteckning av …

N: anteckningar, kommentarer

M: meter / taktart (t.ex. 3/4 , 6/8)

R: rytmtyp (t.ex. sextondelspolska, schottis)

Q: (metronom-)tempo (t.ex. 1/4=200)

L: enhetsnotvärde

K: tonart